Visar inlägg med etikett Vinterbad. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Vinterbad. Visa alla inlägg

onsdag, maj 22, 2013

Sommarbad & vinter


Vilken sommarvärme vi fick! Underbara kvällar radas upp som smultron på ett grässtrå.
I söndags var vi till släktens sommarstuga och badade bastu. Efter bastun tog vi ett dopp. Och även om vi badar i vak och tar flera dopp i veckan under vintern måste jag skriva om detta....för även om jag inte är en modig person, jag har alltid varit en riktig badkruka, så är det mycket lättare för mig att i -8 graders kyla klä av mig och gå ut för en isig brygga för att sänka ner mig i ett hål i isen, än det är att simma tidigt på sommaren!
Då står jag med vatten upp till låren och går igenom precis den ritual jag kommit att förknippa med äldre damers simmande. Man står och hoppar lite, skvätter vatten på armarna och även gradvis på den känsliga magen och brösten...intalar sig att man just skall doppa sig, upprepar skvättande av vatten på armarna...doppar sig först när mannen börjar tycka att man är fånig, eller hotar skvätta vatten på en...


Solglitter på vattnet i mitten av maj.För drygt en månad sedan var vi också på stugan och då sköt karlarna golfbollar ut på isen....


tisdag, mars 13, 2012

Att krossa myten om vinterbad

Oj, vad roligt vi har haft! Nu är det vardag igen. Den franska tjejen Léa, reste hem igår. Det är ett utbytesprogram mellan skolor, och i Maj skall äldsta dottern resa till Metz, Frankrike för återvisit. Ungdomarna hade rätt mycket program men helgen var ledig tid med familjerna. Lördagen var en vacker solig dag, men blåsten var så kall att vi beslöt att inte sätta oss på isen och vänta på napp...tjejerna gick bara en bit på det frusna vattnet.

Sedan for vi till en grillkåta i Öja. Förutom terapin med att stirra in i elden, fick hon ta del av den gamla finska traditionen med att grilla korv och den nya finska traditionen med att grilla marshmellows. Hon gillade korven, men inte det amerikanska skumgodiset!

Sedan var det vinterbad. Jag tänkte att det vore bäst att förklara för Léa vad som händer. Jag sa att vi alltid går direkt i vak, inte via bastun. "Okey", svarade hon. Sedan sa jag att det är väldigt kallt första gången, och efteråt fryser man så att man skakar, men samtidigt frigörs också endorfinerna som har en smärtstillande effekt. Efter andra eller tredje gången vänjer sig kroppen och man fryser inte efteråt. Den känslan är skön och det rekommenderar jag! "Okey", sa hon.

Nu kunde jag göra denna skam kort och bara konstatera att vinterbad absolut inte är något som galna finnar gör, utan snarare något som späda, söta, unga fransyskor gör...men jag skall ge henne kredit och berätta hur tuff hon var. Efter det pratar vi inte mera om det, okey? Okey!

Första doppet gjorde hon som jag brukar - man bara doppar sig, så lugnt som möjligt även om det känns som om man tappar andan. Andra doppet släpper jag av stegen lite och låter andningen lugna sig. Hon gjorde likadant. Tredje och fjärde doppet simmar jag några simtag och det gjorde Léa också. Hennes kompis hade doppat sig fyra gånger, så när jag sa att vi brukar gå i fem gånger, svarade Léa "okey!" Hennes väninna blev förvånad över att Léa kom ut från bastun för ett femte dopp, och sa att hon själv nog simmat några simtag längre än Léa på fjärde gången...

"Okey", sa Léa, och började simma till andra kanten av vaken. Jag hade ju inget val än att simma efter, hon var ju på mitt ansvar. Innan jag hann fram nuddade hon kanten och svängde om.

"Are you okey?", frågade jag. Mina fingrar var så kalla att det gjorde ont.

"Yeees, fine!" svarade hon glatt, och simmade lugnt tillbaka.

I bastun sa jag hur imponerad och stolt jag var över henne. Hon ryckte på axlarna och log: "I like a challenge"

Vi låter nu ändå finska flaggan svaja här, även om det är oklart hur Napoleons erövringsförsök av Ryssland hade gått om hans trupper bestått av sådana här tjejer! Och nu är det nog pratat om vinterbad!

Léa gjorde intryck på oss. Det är ju inte helt okomplicerat att ha en gäst man inte känner alls, utan skall lära känna. Och det är inte helt lätt för ung person att dyka upp i ett hem mitt i natten och vänja sig vid deras vanor. Léa gjorde detta lätt för oss. Hon sa att vi också gjorde det lätt för henne. Vi är en varm och nära familj, sa hon, och att hon är tacksam för hur familjärt vi behandlat henne. Hon gjorde ett avtryck i Happy Buddhas Zengarden: merci

Jag gjorde ett halsband åt henne med texten "J´ai de famille en Finlande", jag har familj i Finland. "Så att du kommer ihåg oss", sa jag. Med sin lugna röst tackade hon och fortsatte: "Fast jag behöver inget för att komma ihåg er".

Åt äldsta dottern Rebecka sa hon att hon var glad över presenten, men vänskapen med Rebecka var hennes bästa gåva!

måndag, mars 05, 2012

Vinter-triathlon och maraton-äktenskap

Söndagens solsken värmde. På ett ögonblick glömde man alla morgnar man skottat plogvallen vid infarten och sömnig och frusen skrapat isen från vindrutorna på bilen. Solen gav igen löfte om vår.

Vi gjorde vår egen version av vinter-triathlon. Vi skidade 3 km, var hem och åt lunch, promenerade 5 km, hem och städa, och slutligen simmade 5 meter. Hade nog simmat längre (!), men vattnet i vaken var något fruktansvärt kallt igår. Vet inte om det berodde på att vi till följd av resor hållit en paus på tre veckor eller att luften nu är så mycket varmare som gjorde att vattnet kändes iskallt. Mätaren visade på -2 grader, och även om det väl enligt fysikens lagar inte kan vara det, kändes det som att doppa sig i flytande is.

Vi var till villan och vände ansiktet mot solen en stund.

Mina solglasögon är hemska, men jag ser med dem. Varför är de där solglasögonen man får på köpet alltid ur en kollektion som kunde ha namnet "glasögon för dem som inte bryr sig"?

Solen gick ner när vi vinterbadade. Efter femte gången, när kroppen genom chockbehandling, håller värmen stod jag i baddräkt och fotograferade. Njöt sedan en stund av vidderna på isen, lugnet och den pirriga känslan i kroppen.

Vi hade även 18-års bröllopsdag. Vi brukar inte ge presenter alla år, varför vet jag inte. Kanske för att vi ger presenter annars under året. Kanske för att vi båda råkat glömma vår bröllopsdag ett antal gånger...och 18 år är en lång tid, absolut det längsta jag varit gift med någon!

Såg att på 18-års bröllopsdagen borde mannen köpa gåvor i satin till sin underbara hustru. Jag borde kanske ha yrkat på detta i år, för nästa år är det galon! Köper vi presenter då blir det väl vadarbyxor och sedan får/måste jag börja följa med mannen och flugfiska! Jag har i princip inget emot det. Det är bara att det här med att fiska kräver den sortens tålamod jag saknar. Att bara vänta på att det skall nappa! Och inte kunna multi-taska? Jo, jag önskar det, men...

Nåja oavsett, för 18 år sedan hade jag tant-lockigt hår och gifte mig med mannen som fortfarande får mig att känna mig speciell och som får mig att skratta.

tisdag, december 20, 2011

Nu när de flesta har slutat simma i havet, har vi börjat. I söndags var det andra gången vi vinterbadade den här säsongen. I år kan man inte prata om att bada i vak för det finns ingen is ännu. För att få det att se mera genuint ut kunde man ju göra ett hål i en stor styroxskiva och sedan doppa sig i hålet förstås... Svinkallt är det! Men så skönt efteråt...

Jag är lite olycklig. Jag var och ändrade på layouten på bloggen, och fick säkert gjort någon ny uppdatering och nu känner jag inte igen mig alls. Vad jag ville var att kunna lägga ut större bilder...man skall kanske inte gå in på de där html♀☼@♫♂♀@-koderna om man inte vet vad man gör... NOT the best of my ideas! Bilden är tagen med mobil telefonen i mörkret, och den klarade verkligen inte av att förstoras...men den får vara här som för att påminna mig om mina begränsningar...

fredag, december 24, 2010

JULvak och julVAK

Igår var det uppesittarkväll. Jag hade packat in alla julklappar färdigt, men inte haft tid för rimmen. Igår på lunchen slet jag fram min lista och rimmade medan jag hoppades att telefonen skulle vara tyst!

Väl hemma märkte jag att jag nog mindes vad jag införskaffat, men inte hur jag hade packat det. Det blev alltså att öppna de mest tvivelaktiga och gissa resten. När jag var klar hade jag en stor del klappar med rim, men inget namn. Kankse vi skall införa en ny tradition i år,
om du gissar rimmet är klappen din...

Alla skulle vara helt aningslösa när de mjuka paketen kommer fram:

Varje jul skall det vara ett mjukt paket,
det är något tomtemor vet.
Det får kanske inga applåder,
men är nog så välkommet när midnatt råder

Så håsade jag och välte ett av ljusen...stearin på duken!

Stearin på klapparna...


...och på korten! (Jag lackar in mina klappar i stearin...)


Nåväl, vi plockade fram lite nattmat, tände ljus och lät tomtarna leka. Ingen större skada skedd än att god mat fixar det.


I morse klockan åtta for vi och badade julvak. Termometern visade -20 grader, men det var stämningsfullt och renande. I bastun värmde inte bara spisen, utan också all välvilja och omtänksamhet. Jag lämnade all stress i det iskalla vattnet, kom hem och njöt av lugnet och mannens nyss kokade tomtegröt.

Om, när kapparna skall öppnas, mannen får ett nattlinne så är det bara som det är!

Julfrid, värme och glädje till er alla!
Kramar,
Ann-Mari

söndag, november 28, 2010

Kyla och värme

Termometern visade -13 idag, men Nordan hade gett med sig så vi vågade oss till Palma för att bada i vak. För mig är det lustigt att vattnet som är nollgradit är så mycket kallare än luften som är -13 grader. Antar att jag slumrat på någon fysiklektion...

Mannen förklarade något om värmeledningsförmåga och densitet..."man kan ju också sitta i en 80 graders bastu", sa morbrot P, "men försök bada i 80 graders vatten!"

Hur som helst, efter fem turer i vaken var jag avslappnad och uppiggad på samma gång...och hungrig! Lite gott rödvin till morots och potatislådan värmde innifrån och vi avslutade kvällen med ännu ett gripande avsnitt av Stormskärs Maja.

onsdag, november 24, 2010

Inom gränserna för självplågeri

Vi bor på 63 breddgraden, vilket betyder att i November sänker sig mörkret som en kompakt välling redan tidigt på eftermiddagen. På söndagen vid 5-tiden for vi till Palma, för att igen övervinna oss själva, och bada i vak. Vi utmanade våra tjejer att komma med. Trettonåriga dottern tog emot utmaningen, medan femtonåriga dottern och hennes kompis valde att mörkerfotografera i skogen till ett projekt i Bildkonstskolan...hmmm, undrar hur aktuell den fotograferingen var...
Ett tunt istäcke hade lagt sig på utsidan av bryggan, men runt vaken var det ännu öppet vatten. Då är det ju i och för sig ingen vak, alltså inte vakbadande utan vinterbadande, om man skall klyva hår - vilket man gör om man har mina gener...

Att utsätta kroppen för denhär chockbehandlingen är värst nu när det är mörkt och svart. Det stålgråa istäcket och becksvarta vattnet ser rent ut sagt skräckinjagande ut. När snön gnistrar och isen ligger tjock och vit runt vaken, känns det mycket varmare. Den mån till vilken vi finlandsvenskar besitter finsk sisu, räckte precis till fem dopp, varvade med bastubad.

tisdag, mars 02, 2010

Yngsta dottern simmar bland isflak




Vinterns järngrepp om Österbotten har nu släppt lite. Skönt att kvicksilvret inte dagligen kryper under -20 strecket. I söndags fick mannen och jag yngsta dottern lockad med till Palma Hovi för att bada i vak! Första doppet blev bara till låren, men efter en tur i bastun sänkte hon sig ner i det iskalla vattnet och tog t.o.m ett par simtag. In i bastun och värma upp sig och njuta av den stickande känslan i kroppen och sedan var vi i ytterligare en gång. Det var modigt gjort av henne, hoppas gnistan tändes och hon kommer med flera gånger. Här näst skall vi locka med äldsta dottern...hon fungerade nu som fotograf :-)

söndag, januari 31, 2010

Dagen igår

Somnade tidigt igår kväll - nöjd över dagen! Mannen far till Åland idag, så igår började vi dagen med lite shoppande, bl. a husvärmingspresent åt våra vänner där. Efter shoppandet släppte mannen av mig på gymet och jag satt och filosoferade i infraröda bastun en halvtimme innan jag for på step. Efter det hämtade mannen och morbror P mig och så for vi till Palma för att bada i vak. Vi var i fem gånger, varvat med bastu. Jag gjorde fem simtag vilket är rekord för mig. Den enorma stickande och värmande känslan efteråt gjorde det värt tortyren ;-).
Väl hemma åt vi mannens supergoda Wok och efter det var vi på bio. Såg nu - äntligen - Luftslottet som sprängde. Den va rrrysligt bra. Alla tre filmer är nästan lika bra som böckerna, vilket är rätt sällsynt tycker jag. (Om man bortser fån Sagan om ringen-trilogin, där filmerna är betydligt bättre än böckerna!)
I infraröda bastun tänkte jag just på det att jag egentligen inte märker någon direkt effekt av den. Jag blir inte trött alls som efter vanlig bastu, och därför lämpar sig det bra som uppvärmning före konditionspass. Detta googlade jag. Filosoferade över just det att jag med åren blivit så mycket mera realist. Fast jag antar att infraröd bastu är bra, eftersom det är så populärt med infrarött just nu, måste jag läsa om dens effekt och egenskaper för att verkligen tro på det, just eftersom jag inte känner någon effekt.
 

Dag-Otto hjälper till att packa genom att pressa sakerna så att så mycket mer ryms i kappsäcken!
Posted by Picasa

måndag, januari 11, 2010

Vinterbad i Blå timmen


Avslutade helgen med vinterbad i vid Palma. Vi for vid femtiden, just när Blå timmen höll på att ge upp för skymningen. Mannen och morbror P. anser att man skall gå i rakt i vaken första gången, och först sedan in i bastuvärmen. Det är alldeles rysligt kallt, men jag följer deras traditioner. Igår var jag fem gånger i det bläcksvarta kalla vattnet. Läste i en artikel i Kunto tidningen om alla bra egenskaper vinterbad har. Det att det lär skall hjälpa en bli av med stressymptomen räcker som orsak för mig för att fortsätta med detta självplågeri

"Och tänk", brukar morbror P. säga. "detta gör man frivilligt!"

lördag, december 26, 2009

Bada i vak

På julaftonsmorgonen var mannen och jag till Palma Hovi och badade i vak. Mannen har badat i vak i flera år, men för mig var detta jungfruturen i riktig vak (alltså inte artificiell simhallsvak). Att göra det klockan åtta på julaftonsmorgonen var en ny tradition för oss båda. (Kan man säga tradition då det är första gången och man har för avsikt att det blir flera?)
Snötäcket låg tjockt både på marken och tyngde trädens grenar, facklor var tända och det var rofyllt och sagolikt vackert. Vi doppade oss tre gånger och varvade med bastu. Vilken härlig och renande inledning på julfirandet!
 
Posted by Picasa