Onsdag. Dags att begrunda det verkliga livet med Yohanna igen, och denna gång sommarlov. Frågorna hon vill att vi skall orera om är: Vad är sommarlov och hur känner du inför det? Har du prestationsångest?
Ibland känns det som om sommarlovet är den tid när man skall tanka upp med så mycket roligt och ändå så mycket vila att man orkar med resten av årets rutiner och vardag. För mig har det skett en skiftning de senaste åren. Nu har jag äntligen insett att semester betyder lov från arbetet. Att jag inte behöver vara tillgänglig 24/7, och det är jag inte heller. Detta var inte helt automatsikt för mig, och det krävde faktiskt träning. Läste ett råd om att vara i nuet. Att bokstavligen tänka var man är; "jaha, så ligger jag här i den varma poolen i det här mysiga badhotellet...och där simmar mina tjejer...och mannen masserar ryggen under vattenstrålen...mmm", så att man inte ger sig en chans att börja grubbla på annat. Men för att inte sommarlovet skall få för stora proportioner, behöver man nog njuta av nuet innan lovet också, istället för att drömma bort den tiden i väntan på "det stora".
En annan förändring är att vi nu också semestrar utan barnen, och att jag slipper det dåliga samvetet jag hade när de var mindre och ensamma hemma hela dagarna när skolan slutat men semestrarna inte börjat.
Jag ser fram emot ledigheten, men det är inte ständigt i fokus. Så fort vårsolen börjar skina börjar folk fråga varandra när de har semester och vad de skall göra, och jag tycker att detta redan bygger upp sådana förväntningar på lovet. Jag tycker illa om att bli besviken, därför gör jag mig inte så stora förväntningar.Jag räknar inte dagar, knappt veckor, till semestern.
Om vi skall resa på lovet stressar jag innan, sedan kan jag ta det rätt lugnt. Nu cirkulerar alla listor jag skall göra i huvudet på mig, och det är nästan så att jag börjar skriva en lista på alla listor jag skall skriva.
När barnen var mindre skulle de alltid skriva en uppsats om sitt sommarlov när höstterminen började. Smartast är att tajma sommarlovets höjdpunkt till just innan skolan börjar, då kommer ungarna bra ihåg det :)
Sist vill Yohanna att vi skall berätta om
våra planer och om vi har några strategier. Strategier hade jag nog mest när barnen var mindre. Jag är inte världens bästa mamma, men det jag vet att jag är bra på är att sysselsätta. Aktivitetspåsar på bilresor, lekar på gårdsfester, små utflykter och sånt. Och så är jag bra på att planera, ta reda på saker och ta i beaktande allas önskemål och intressen.
Eftersom mina tjejer alltid varit mycket vakna på bilresor, har dessa ibland gått på tjejernas villkor. Minns att vi lyssnade på Muminsånger non-stop från Nordcap till Karleby en gång. Och i alla "Ma-mama-ma-ma-ma-ma-ma-mama, pa-papa-pa..." skulle alla sjunga med. Det att våra tjejer är så nära i ålder och kommer otroligt bra överens har gjort det ganska lätt för oss att planera loven och göra dem roliga för alla.
Ibland tror man att det är nödvändigt att åka bort för att ha kul på lovet. Som förälder tror man att barnen behöver stimuleras något otroligt mycket. Av den erfarenhet jag har vet jag att det inte är så. Ibland kan det bästa vara en spelkväll hemma, det som man så sällan ger sig tid till.
Jag borde fråga tjejerna för att veta med säkerhet, men jag tror att den sommaren jag och grannfrun hade några utelek-kvällar med barnen, blev det den sommarens höjdpunkt...jag tror att de bästa loven för barnen är när de vuxna kan bjuda på sig själv och vara barnsliga....
...och att de får simma och äta glass!
.png){kind=link}