Rom: Konsten att sitta

När vi var i Rom besökte vi Spanska trappan. Det är ett märkligt ställe. Vad man gör där är egentligen bara att man utövar den ädla konsten att sitta.

Sitta och titta på människor som tittar på människor som sitter. 

Man borde le ständigt. Folkströmmen var enorm och bara genom att sitta en halv timme hamnade man säkert i tusen japaners fotoalbum.

Jag är ju en trappsittare, så för mig var ju detta att hitta "mitt folk" å att säga. Folk som sitter på trappor.

Det märkliga är fenomenet som uppstått. Att man planerar det in i sitt turistschema, åker buss eller tunnelbana till Spagna - för att sitta. Och fotografera sig sittande. För platsen i sig själv är inte särskilt unik. Vacker med alla blommor och monumental...

...men kanske inte så att det förklarar folkströmmen, som kändes som aldrig sinande.
Ibland gör folk saker bara för att andra gör det. När jag jobbade i informationen på ett kryssningsfartyg, gav vi ut oinlösta hytter efter avgång. Fullbokade avgångar bildades en lång kö framför disken. Många resenärer, speciellt pensionärer, blev nyfikna på vad man kunde få om man köade, och ställde sig i kön. Rädda för att gå miste om något.

Man skall dock inte utöva den ädla konsten att sitta var som helst i Rom. När vi kom ut från St. Peterskyrkan, trötta i benen och törstiga, gjorde vi som många andra hade gjort...satte oss ner på trappan (man gör som andra gör, som sagt). Vi hann bara sträcka ut benen och sucka djupt innan en vakt kom och signalerade till oss alla att stiga upp. På påvens trappa skall man inte slå ner sin bak!

Fontana della Barcaccia vid Piazza Spagna. Jag har gjort bilderna i svart/vitt för det känns som om allt folk som oavsiktligt kommit med på mina bilder blir mera inkognito då :-)

Det är fredag igen, gott folk! Mannen far till Lappland och fiska, vilket vanligtvis betyder att jag är effektivare än vanligt hemma. Men jag skall nog sitta i Amerika-gungan en stund också, och lyssna på musik, dricka ett glas vin och gosa med Nieci-katten.

Ha det fint!