Real Life: Mysställen

Utmaning: att lokalisera våra mysställen...

När jag tänker på vårt hem och var de största mysfaktorena finns är det inte platser jag tänker på utan mannen, tjejerna och katterna. Det betyder inte att jag inte tycker om vår hund (som nu blir allt sämre och sjukare) men för mig inreder inte hundar hemmen med lugn och harmoni på samma sätt som katter. Kanske för att hundar är så alerta. Så fort jag stiger upp, reser sig Danja för att följa mig, medan katterna bara lojt kurrar till och sträcker på sig. Att placera ut katter lite varstans i rummet bidrar till känslan av harmoni :-)

Men platser alltså. För mig är det soffan i vardagsrummet. När jag, efter klockan nio, slår mig ner för att "ta kväll" har mannen redan dragit sig till sovrummet för att se på TV där, förutom om vi har filmkväll.

 Nu är det alltså yngsta dottern och jag som ligger i soffan, oftast skavfötters. Det lustiga är att vi båda två är "fotgnidare"...alltså vi måste gnida fötterna mot något varmt på kvällen. Mannen är glad att min blodcirkulation avsevärt har förbättrats med åren...att få iskalla fötter på sig är inget vidare! Äldsta dottern betackar sig från att någon gnider sina fötter mot henne.

Detta är så Real Life. Jag skulle kanske ha stylat lite, men tiden räckte inte till. I sängen myser vi alla ibland och ser på gamla hemvideon, annars är det mannens domäner.

Jag gillar vardagsrummet, för att man ganska lätt får "feng-shu" där trots att resten av huset är i kaos. Man plockar undan lite från bordet, sänker belysningen och tänder och massor av ljus - och voilá!...mys!

Sommartid är amerikagungan på glasverandan min absoluta favorit mysplats. Även Rebecka trivs här. Och katterna. Amerikangungan lockar mig att slappa...ta det lugnt och andas. Läsa en bok, dricka ett glas vin eller en kopp te...bara gunga och lugna ner min stressade själ...

Bastun förstås - med bubbelbadet som blir för lite använt - här är det mysigt. Sedan Rebecka flyttade har det blivit dåligt med familjebastu dock. Det var oftast hon som la på bastun och sedan hojtade åt familjen när den var varm. När hon kommer hem om en månad skall det bastas!

Temat är ju Real Life, och vi skall visa upp sanningen, inte bloggfasaden...men jag vill ändå att ni noterar att allt stök och alla grejer på bilderna är Alexandras, absolut inte mina :-)

kram på er!