Real Life: Medicin"skåpet"

I veckans Real Life utmaning skall vi öppna våra medicinskåp - om det är ett skåp det vill säga. Vi äger faktiskt två stycken riktiga medicinskåp, med grönt kors på och nyckel, men de blev borttagna när vår skrubb blev till bar. Vi har liksom andra sorters "meduciner" nu ;-)

I skåpet i vardagsrummet där jag har servetter, dukar och ljusstakar, finns också de DVD-filmer som inte ryms i DVD-skåpet. Här finns också en liten skolåda med våra mediciner.

Det är egentligen ganska torftigt...sårtvätt, skavsårsplåster, Burana, Finnrexin (som hade blivit gammalt), en nästan tom tub med Felden för muskelvärk, zinksalva, tigerbalsam (hmm?), febertermometer, fästingpincetter, en underlig plastgrej, elastisk binda (som tjejerna använde för att tejpa in boobsen med när de var utklädda till manliga eller androgyna karaktärer på Con-conventen), rätt mycket sårkompresser, en massa teip, en hög sprutor och nålar (???) och en spelmarker.

Och en lustig sportgrej man skall använda om man har tennisarmbåge...eller var det ont i muskel på ovansidan armen...

Och en söt sax som påminde mig om saxarna som fanns i lekis när jag var liten. Jag äter egentligen inte mediciner. De värktabletter jag äter på ett år kan jag räkna på ena handens fingrar. Tjejerna tar Burana någon gång mot värk, men de har också varit otroligt friska och medicinfria. Så även katterna. Nu knackar jag i trä...

Mannen har typ-2 diabetes och har ett eget medicin"skåp" i retroWC:t (hans badrum). Jag vet väldigt lite om detta. Han pickar sig och käkar piller. Han har en sådan där veckoplanerare för piller som min mommo hade. Det är lite "tant-varning" över det, men väldigt praktiskt eftersom han har rätt många hotellövernattningar med kort varsel i arbetet, och då är det bara att grabba denna, insulin och tandborste och så är han på väg :-)

Såhär lång hade jag detta inlägg klart, och hann med att "skryta" med hur friska vi är. I morse körde Alexandra omkull med scootern och då behövdes faktiskt  en del av fettkompresserna och teipen jag undrade varför vi hade så mycket av...

"Man skall aldrig säga aldrig"

Kom då också på att vi faktiskt har en hel del första hjälp väskor, för mannen köper sådana för alla fordon och hobbyn och i alla sorters storlekar och utformningar. 

Så vi ääär förberedda - inga fler olyckor tack ;-)

Heja Yohanna!