Mig lurar du inte...alltid

"...sugar and spice and all things nice.
That´s what little girls are made of"

Och visst är dom de. Mina kramgoa, vänliga och hänsynsfulla tjejer. Mina tjejer med hjärtat väl synligt på ärmen och famnen full av empati.
Men de är också gjorda av så mycket mer. Så mycket djup, insikt, vetskap, initiativ och påhittighet. Humor och också bus. Och absolut inte att glömma: problemlösningsförmåga!

Igår kväll satt Alexandra och gjorde matteläxan i vardagsrummet, medan vi såg på Criminal Minds (dagens ungar har enormt stor simultankapacitet!). Hon märkte att hon behövde en linjal, och frågade:
"Har vi en linjal?"
När man översätter det i mamma-translatorn blir det:
 "Mamma, kan du hämta en linjal åt mig?"
Jag låtsades inte förstå frågans verkliga innebörd och svarade:
"Jo, i hyllan i Rebeckas rum". 
Dottern blev inte nedslagen av att hon misslyckats med sitt sluga trick, utan bad mig sonikt hämta den, för hon orkade inte. Detta följt av ett litet fniss och den berömda "valp-blicken"
"Du får nog hämta den själv", sa pappan, som försvarar sin kvinna mot all form av ondska

Jag såg hur dottern fick en snilleblixt och i nästa stund mätte hon det hon skulle mäta i häftet med iPhonen. Hon fick idéen att kolla om det fanns en sådan app - och det gjorde det naturligtvis! Vad finns det inte app´ar för?

I den här situationen är man liksom vapenlös. Man vet inte om man skall berömma barnet för att det är kvicktänkt eller banna det för lättja...

gammal bild, ung tjej - men med väl inövade "puppy-eyes"

Glad fredag!