Vi har ingen öppen spis hemma. Men jag tror att även om vi hade det, skulle jag nog njuta lika mycket av att sitta i en grillkåta och stirra in i elden, medan mörkret kryper inpå knutarna och skogens tystnad rensar tankarna.
Vi har med oss levande ljus, som vi placerar ut och tänder. För när elden falnar och den bästa grillglöden uppstår, blir det väldigt mörkt i en grillkåta mitt i skogen! 
Man vill ju se sina vänner, och också se maten...Det här veckoslutet hade vi planer att fara till grannstaden Jakobstad och leta gömmor, men mannen blev tvungen att göra ett akut jobb, så vi återvände till hemstaden. Grannstaden är känd för sin Kebab, eller Korv-Görans kebab, så det influerade temat för vår sena middag. Bäste kocken stekte kebab med lök och grillade Pita-bröd. Naturligtvis hade vi Korv-Görans kebabsås!
Man kan vara lycklig och tacksam för det. Men ur känslan att vara tacksam kan också lyckan uppstå.
Ja och lyckan kan komma som små "blippar" som jag brukar kalla dom och det är underbart!
SvaraRaderaAgneta kram
Fina tankar, fina bilder!
SvaraRaderaKarinkram
korv-Görans kebab, verkar inte vara turkiskt ett enda dugg...hihi...jamen,så sant också, elden är underbara att sitta och titta in i, bara njuta av knastret och de vackra flammorna..Kram Karina
SvaraRaderaLåter riktigt mysigt. Och knastret och doften av en brasa är rogivande!
SvaraRaderaDet är något magiskt med att titta in i en levande eld. I somras i stugan vi hyrde eldade vi i kaminen och även barnen blev alldeles "betuttade". Undrar om det är något nedärvt sedan människans begynnelse?
SvaraRaderaSvar: Jag tror att vi hade en eller två av de nedlagda favoritbloggarna gemensamt. Jag saknar pocoloco-Carina!
Tack detsamma!
Kram