Hemma igen och en flera...

Dagen efter att vi kom hem flyttade en liten näpen kattfröken in i Alexandras rum. Än så länge har hon en massa "arbetsnamn" men inget har fastnat på henne. I sitt förra hem gick hon under namnet Donskoi, som tydligen är namnet på en finsk ishockeyspelare, eftersom kullen föddes under hockey-VM....Hos oss har hon mest kallats Dennis...jag antar att namn som Tessan, Sessi och Misan på tjejkatter är gammalmodiga...

Oavsett vad hon skall heta är hon väldigt vacker, oerhört nyfiken och härligt orädd. På en kväll charmade hon oss totalt, och när dottern satt i soffan med kattungen sovande i famnen, lutade jag mig mot henne och sa:

"Vi är ju bästa kompisar, eller hur?"

"Mmmm..?"

"...och bästa kompisar delar, eller hur?"

"Mmmm..."

"..så då kan vi ju ha kissen tillsammans, eller hur?" (här passade jag på att lägga på värsta "puppy-eyes" minen)

"Neej, och du får inte ens vara med henne så mycket i början, för då börjar den tycka mest om dig, såsom alla andra djur vi har gör!"

"...okey..."

Otto var nyfiken på den lilla. Den lilla var nyfiken på Otto. Tydligen skrämde inte hans storlek henne alls.