"Vad ropar ni i er formation?"

Den frågan ställde prästen Per Stenberg i sitt tal på lagstadiets vårfest i lördags. Jag beundrar människor som kan hålla ett tal som både berör unga och lite äldre. Talet inleddes med att Per berättade om en före detta elev vars lärare i tiderna hade sagt till honom "du är dum som en gås".
Men gäss är egentligen inte dumma, och vi har mycket att lära av dem, sade talaren. Han tog upp det snillrika med att flyga i v-formation. Att gässen kan flyga 70% längre tack vare vindvirvlarna som uppstår i formationen. Man (gäss) kommer alltså mycket längre i grupp än ensam. Likaså byter gässen dragare. Delar på ansvaret. Blir en gås skadad lämnas den inte ensam. Två andra gäss går ner med den skadade och väntar att den blir tillräckligt stark för att flyga eller på att den dör. Men den blir inte övergiven.
Sist tog Per upp vad gässen ropar när de flyger i plog över vårhimlen. Det lär vara så att de gäss som är bak i plogen hejar på dragarna "det går bra!", "kämpa på" och "fint jobbat". Hur ropar ni i er formation?
Och hur fungerar samarbetet i er formation? Egentligen behövs det inte så invecklade och utarbetade strategier för samarbete. I naturen är allt detta uttänkt. Naturligt.
Det var ett mycket tänkvärt tal. Min 13-åriga dotter kommenterade det i bilen hem. Hon hade förstått innebörden och kunde tillämpa visheterna på vår vardag. Jag blev rörd av att inse hur väl Per hade lyckats.