Dag 4: Riga - Jurmala - Siauliai - Palanga -Klaipeda

När vi startade från Riga på morgonen körde vi till Jurmala, som varit en välbesökt badort sedan 1800-talet. Vi kallade det et rekogniaeringsfärd och kunde konstatera att vi gärna skulle komma hit för ett par dagar någon gång. Väldigt vackert, speciellt i solskenet :)
Vi fortsatte och det gjorde också det sedvanliga regnet. Nu var det mera ett lätt sommardugg dock, och vi noterade det knappt. Jag hade önskat att vi stannade vid "the Hill of Crosses" i Siauliai, och lagom tills vi körde in på avtagsvägen dök solen upp. Och innan vi hann tillbaka till motorcykeln, efter att ha vandrat runt och sett på mera kors än vad man kan föreställa sig, började det regna igen...

Mellan Riga och Siauliai fanns en ströcka på ca 20 km av dålig väg, men i övrigt var det ny fin EU-asfalt överallt. Många företag flyttar sin produktion till de baltiska länderna och Polen, eftersom lönsamheten blir större då. På ett möte i båtbranchen hörde jag en företagare säga att "här jobbar de som finnarna jobbade efter kriget och ända till 2000-talet, innan välfärden gjorde att folk bara vill ha lön men inte vill arbeta."
Transportbolaget för frakt av ömtåligt gods: Storkexpressen, har också utlokaliserat sin verksamhet hit. Jag har aldrig sett så mycket storkar och storkbon. Det blev lite samma effekt som när man kör till Lappland...när man ser den första renen stannar man och fotograferar...till slut blir det nästan "bort från vägen era får(ren)skallar"! Storkarna var inte på vägen dock, utan höll sig vackert i diken och på åkrarna.

Mannen hade fått tipset om att stanna i Palanga nära Klaipeda. När vi närmade oss den lilla staden dök det upp folk med handskrivna skyltar vid vägkanten. "Lite svårt att ta upp liftare" skrattade mannen. När dessa folk med skyltar blev allt från mörkmuskiga män till gamla gummor började vi undra. "Måste pensionärena lifta här?" undrade jag.
Sedan började vi känna igen samma ord på skyltarna och på lappar på husen. Det var inte namnet på en ort de ville till, de hade rum att hyra ut. På vartannat hus, stort eller litet, fanns det en skylt om rum att hyra, och när vi kom till strandpromenaden förstod vi varför. Det var som karneval, solen sken och folk flanerade skrattande omkring arm i arm. Hela stället utstrålade semester. Vi googlade detta och märkte att Palanga är det största turistmålet i Litaunen med flest soldagar av alla kuststäder! Så lite man vet!

Vi hade bokat hotell i Klaipeda och körde dit. Det blev en absurd kontrast till Palanga. Gatorna var folktomma och de gamla förfallna husen förstärkte intrycket av en özvergiven stad.

Vårt hotell var mysigt dock och hotellvärdinnan rekommenderade en bra restaurang. Där fanns folk, god mat och levande musik, så kvällen blev ändå lyckad. Imorgon väntas åskväder...få se hur det blir. Då skall vi till sandbanken utanför Klaipeda, the Curonian Spit. Ser fram emot det och hoppas att väderprognosen inte stämmer....