Dag 2: Tallin -Pernu - Riga

Solen sken och temperaturmätaren visade nästan sjutton grader när vi körde iland i Tallin klockan sju på morgonen. Vägarna i Tallin var ojämna och dåliga men blev bättre i samma takt som vädret blev sämre. Snart ösregnade det och mannen som informerade om temperaturändringarna sade att han nog räknat med att det skulle bli varmare när man kör söderut, inte tvärtom. När vi var nere i 14 grader och iskallt regn kröp in i nacken kändes det som om humorn var långt borta...

När vi kom till Pernu sken solen igen. Vi kände snabbt igen oss från sist vi var där även om det var flera år sedan. Vi mindes var vi ätit och ställen vi fotograferat. Jag kan inte ladda bilder när jag reser med iPaden, men ni får ta mitt ord på att Pernus gamla stadsdel nog är vackrast i världen.

Vi loggade en ny typ av geocache och hoppade sedan på hojen för etappen Pernu- Riga.
Alltså du milde Josef vilket väder! Det regnade som om himlens trädgårdsmästare hade tagit till stora brandslangen och det blåste så att träden låg vågräta längs ängskanterna. Nåja kanske inte träden, men buskarna i alla fall. Regnet suddade ut konturerna och allt blev en tjock grå massa. Jag är glad att vi har reflexvästar, även om min är töntig med Lions-emblem och Röda fjädern på...

I Ainazi stannade vi för att fotografera det rytande och skummande havet och träffade på ett annat par från Finland. Killen kunde vrida vatten ur sina motorcykelhandskar och sa att det är absolut första gången som det inte är hastighetsbegränsningen som hindrar honom att köra fort, utan rädslan. Ibland tog sidovindarna tag i MC:n så att den låg nästan vågrätt. Vi kunde inte annat än skratta dock och slog följe mot Riga.

Det började ljusna och jag sa att det var väntat. Eftersom vi är stadsmänniskor ljusnar det alltid när vi kommer till en stad. Uppehållet varade dock inte, utan under kvällen när vi strosade i gamla stan i Riga (som för övrigt är den vackraste gamla stad jag sett) sken ömsom solen och ömsöm öste det ner.

Mannen tycker att det är synd att jag på min första riktiga MC-resa skall drabbas av sådant busväder, men jag är tapper och klagar inte. Kan vara bra att ha ett sådant triumfkort på hand ;-)
Det första jag gjorde när jag kom till hotellrummet var att ta ett hett bad. Tackade min lyckliga stjärna för att jag bett om ett rum med badkar när jag bokade. Då tänkte jag mig kanske mys i karet med mannen, men nu occuperade jag det ensam och sjönk ner till öronen och lät det varma vattnet tränga in i märg och ben.

Skall inte avslöja vilken tid vi lade oss, säger bara att det var genant tidigt. Senioraktigt tidigt...mannen snarkade innan hans huvud nuddade kudden...