Real Life: Detta har jag nästan lyckats med - och är stolt över

Yohanna i Las Palmas har en utmaning till innan vi börjar skriva 2012. Innan vi ger nya löften...sätter nya mål. En prestation jag är stolt över.

Året 2011 är "sopa undan mattan-året" för mig. Året då jag helt enkelt inte hade tid. Jag hade liv dock, och det är långt viktigare. Första halvåret slogs jag mot en ständig ryggvärk. På sommaren skulle jag flytta ett par perenner, och blev stående gråtande i trädgården. Varje spadtag jag tog kändes som om någon körde spaden i ländryggen på mig. Jag grät för att för första gången i mitt liv begränsade min kropp mig. Jag som är van att klara mig själv, måste be mannen gräva en liten grop åt mig...

Det blev en vändpunkt. Jag sökte hjälp. Det började med Kimmo, som tog mig i famn och knäckte en massa saker på sin riktiga plats. Efter det har jag gått på gym regelbundet, för att förstärka mag- och ryggmusklerna. Läs om mina gymbesök här, här och här. Att åka till gymet två kvällar i veckan "stjäl" mycket av min fritid, och resulterar i ytstädning hemma (när jag bara, till familjens förtvivlan, kör ner saker där de får plats och sedan glömmer dem), men det är så värt det.

Jag har lärt mig att ge mig egen tid. Kvalitetstid. Jag åker och letar geogömmor hela söndagar, fastän berget av byk bara växer. Det jag är mest glad över att jag ger mig tid att skapa. Inte mycket tid ännu, men just så att jag känner livet fylla mig. Så mycket att jag får den där härliga känslan av belåtenhet som man får när något man gör ger mera energi än det tar. Den har fattats mig.

Det som jag är gladast över att jag sakta lär mig slappna av. Vi tog in på hotell i stan en natt i början av december för att yngsta dottern ville ha maraton-filmkväll med sina vänner. Vi stannade tills vi måste checka ut nästa dag. Vi åt hotellfrukost och kröp sedan tillbaka i säng. Låg och slötittade på TV och kramades. "Oj, vad jag tycker om det här", sade mannen. "Att du bara ligger här bredvid mig och inte genast rusar upp och byker eller något. Vi borde bo på hotell oftare!" Jag har mycket kvar ännu. Men jag vet hur personen jag inte vill vara är, och jag har lärt känna personen som jag vill vara.