Om att luffa...

Vi är hemma igen och har packat upp. Nu skall vi chilla lite och sedan skall tjejerna börja packa för sin lilla tågluffar-resa. Av en slump är det precis 30 år sedan jag gjorde min första luffar-resa. När jag var hos min syster såg vi på foton från den resan och utgående från bilderna måste 1981 ha varit en kall och regnig sommar, för trots att det var juli månad hade vi ständigt tröjor och regnrockar på oss...

Jag hittade ju inte min dagbok från den resan, men jag hittade dock en annan luffardagbok.

I juli 1958 luffade (liftade) tjejernas farfar runt i Sverige, Danmark, Belgien, Holland, Tyskland och Frankrike.

Vi har hans dagbok från den resan som började med en båtfärd från Yxpila hamn til Kiel. Efter det liftade och tältade farfar Matti och hans kompis.

Om liftandet skriver Matti såhär:
"Jag säger nu på rak arm, att liftaren har världens hårdaste yrke. Det här är människoplågeri. Idag t.ex har vi inte ätit något - bara druckit halv-varmt otäckt vatten och lite öl. Fötterna och ryggen är så ömma att man knappt kan röra vid dem"

Dagboken är på några ställen talande illustrerad...gillar starkt detaljer som den yviga behåringen på benen.

...om tältandet skriver han bland annat såhär:

"Vi hittade en idealisk tältplats på kvällen. Åt maten vi hade och sov till klo. 4 på natten tills Ch. väckte mig och sade att det var någon utanför. Jag kikade ut genom det lilla tältfönstret och kom underfund med att vi hade kommit in i en tjurhage. Efter en stund kom en av tjurarna och slickade tältet. Då spände jag min arm och knöt min näve, och sikta. Så mycket jag någonsin orkade, rakt i trynet på tjuren. Och tjuren, den gjorde en volt bortom en 5 - 6 meter, stannade där och glodde ilsket på tältet. Vi var både rädda och hade roligt"

Matti avslutade sin resa med en 9-dagars vistelse som bond-dräng hos Thure och Maja på gården i Björkvik i Sverige där han varit som krigsbarn på 40-talet. Då hade han växlat in sina sista 1000 finska mark och fått 12 kronor och 50 öre för dem. Han njöt av känslan av att "komma hem", av den goda maten på gården och att få ösa och köra dynga...

Keep a diary, and someday it´ll keep you

Mae West