Allt är inte vad det ser ut att vara

Av dessa bilder att döma skulle man kanske kunna göra tolkningen att min raggare är helt nöjd med sin tillvaro. Han är anspråkslös och därför glad åt att få lite "andrahands" påskgräs att lukta på när han ligger i solen?? Han är en bekväm, kastrerad innekatt som är helt tillfreds med att lämna ansträngande saker som fågeljakt åt bondkatterna i grannskapet??

Ja, det kunde vara så...och enligt de flesta beskrivningar på just denna kattras borde det vara så...men i verkligheten är han väldigt, väldigt förargad på oss för att vi håller honom fånge! Han är, enligt egen utsago, tveklöst "den stor vite jägaren" och han hör hemma ute i det vilda livet!
Åt mina argument fnyser han:

-Du är en alltför godtrogen typ och tror att alla är snälla.

-Hmpf!

-Du förstår dig inte på faror som bilar och mopeder.

-Hmpf!

-Du tror att din högfärdiga nonchalans är ett säkert vapen mot även andra hundar än din egen "mamma".

-Hmpf! Hpmf!

-Du är så vacker att du kunde bli stulen

-Mjaa..men Humpf ändå!

När han högljutt jamande går från dörr till dörr är det kanske Ronja Rövardotter han citerar: "Hit med lite farligheter!"

Fakta om Ragdoll från nätet:

En ragdoll är lugn katt utan att vara tråkig, den är kelig utan att vara påflugen, den är lätthanterlig och nyfiken, den vill gärna vara där du är. Många tycker att ragdollen mer är som en hund....
Ragdollens lugna sätt gör att den även passar bra som innekatt. Den gillar sällskap och kommer mycket bra överens med familjens övriga djur, vare sig det är en hund, katt eller ett marsvin.
Bråk är det värsta den vet och backar hellre undan än försvarar sig.
Det är en stor, muskulös katt med semilångt hår. Ragdollen är en maskad katt, som födds vit. Maskningsvarianten och färgen syns efter några dagar.
Den är en ganska klumpig för att vara katt och rör sig med en vankande gång.
Den gillar att ligga på golvet och sover mer än gärna på rygg och så har den ju egenskapen att kunna slappna av som en trasdocka när man bär den, därav namnet Ragdoll.

Förutom argumenten ovan, som alla egentligen kommer ur samma orsak; mitt hjärta skulle brista lite om jag förlorade honom - finns det ju nog också faktumet att det vore lite som att släppa ut en bunt sedlar en riktigt blåsig dag och lämna fönstret öppet och hoppas att de blåser in tillbaka...