Hunden sprang glatt ut, skrämde ovetande upp en stor fasan, som i sin tur skrämde vettet ur både mig och hunden, när den plötsligt flög upp bredvid oss. Kände nästan stjärtfjädrarna mot ansiktet när den, tungt och klumpigt flaxade förbi.
Det var den katten hade spanat in från fönstret, och därför ville han ut! Vilken tur att det blev uppklarat! Jag trodde redan att jag måste börja prata samma"bokstaverings-språk"som vi använde när tjejerna var små, och inte ville att de skulle förstå vad vi sa, för att inte katten skall förstå allt jag säger.
På tal om fåglar. Nyårsrevyn, som dras på den charmiga Kokkola-dialekten, eller Grundsprååtji som den kallas här, fick mig att tänka på en rolig text som finns på Gårrpojka hemsidan. Den heter "Fälthandbok för Kokkola ornitologer o aader som skådar oppåt" och är skriven av Kurt B. Den är kanske tänkt som en liten handbok för kommande fågel-bongare och inleds med att definiera fågel:
"Fågla kallas nästan allt som har fjädruna, två bein och som fluer tå ti flaxar me vinga. Fågla tycke råsk om ti fluu. Men allt som siglar i lufte å på land elder på vatne e int fågla. Speciellt om man skådar tii mot kroombihålde böör an håks tänk på hitt.
He finns trii sorts fågla: småfågla, sjöfågla o krååkå"
Där finns också en liten text för mig angående mitt fågelmatas tidigare i vintras:
"Fråga: Vi har ein fågelbrää utanför tsööksfönstre jer hos oss, men ja ha int sitt na fågla ter. Er e na feil på brää, ska ja freist tsööp ein ny?
Svar: Freist å lägg ut na liiti havegryyna, he brukar hjälp"
(Liten fotnot: kroombi är orten Kronoby, och där finns det ett flygfält! Och Nyårsrevyn var underhållande, som allid!)
Tack tack..söta du för att jag fick dagens skratt..*skratt* så kul att få läsa på dialekt, det bli såm bäter vitsar tå...
SvaraRaderaTur man är språbegåvad och född i Krombi...
Hahahahah....skrattar ännu.
Krombi krååko ska man akt se fö.Kram /Gela
SvaraRadera