Inför 2011

Vad vill jag ta med mig till det nya året? Vad vill jag lämna kvar? Detta år är ett av de få jag bearbetat i förväg. Ett av de få där jag satt upp riktlinjer, tidsgränser och ultimatum. Likväl lämnar jag så mycket åt slumpen. I vilket skede blev det så svårt att fatta beslut? Övergången från att ha varit en impulsiv och kreativ individ till att bli en person med beslutsångest har inte varit skarp. Det har liksom smugit sig på, som en parasit -som infiltrerat sina tankar med mina och har gjort det svårt för mig att skilja dem åt. Vad vill jag?


Ibland är det detaljerna som är i fokus, ibland en större helhet. Om man vågar lyssna på sig själv, lita på sin intuition och framför allt ibland har modet att göra det som är bäst för en själv, tror jag att man automatiskt lägger tyngdpunken på det väsentliga.




Har jag de rätta verktygen? Eller är det egentligen bara ambitionen och målet jag behöver, inte verktygen. Om mitt mål är att sätta upp en tavla på väggen införskaffar jag inte en skruvdragare och skruv, utan jag skaffar tavlan. Sedan har jag ju flera olika valmöjligheter vad gäller nödvändiga redskap.



Jag har läst att när man sätter upp mål skall man försöka använda adjektiv som beskrivning av målet istället för verb och substantiv. Så istället för att säga "jag vill ha ett nytt jobb" borde man fokusera på hur det skulle kännas att uppnå det målet. Om jag sluter ögonen kommer ord som stark, engagerad, uppskattad och tillfreds för mig. Och även adjektivet frisk.

Det viktigaste jag lärde mig förra året var nog insikten om en sak som borde ha varit självklar. Att även om en familj kan verka vara självgående och okomplicerad betyder det inte att man skall luta sig bakåt och njuta av färden. Och samtidigt låta utomstående bekymmer få för stor vikt.

Mitt främsta engagemang, min största prioritet, och min styrkekälla är min allra käraste lilla familj.

kram till er alla och ett innehållsrikt nytt år!