Stränga gubbar och koncentration

Min navigeringskurs är i en högstadieskola. När det är länge sedan man sist studerat, är det aningen krävande att kunna koncentrera sig i två och en halv timme. Medan läraren pratade om fyrar, irrade min blick och föll på raden av svartvita porträtt ovanför "svarta tavlan" (jag borde kanske inte kalla den så; numera är "svarta tavlorna" mest vita, och man slipper detdär irriterande ljudet av kritgnissel).

Plötsligt blev jag inte kvitt tanken; vem är all dessa sura stränga gubbar egentligen och varför stirrar de så barskt på eleverna? Jag började fundera över om och hur den fysiska miljön i klassrummet påverkar inlärningen. Grubblade över hur mycket det forskats i ämnet inlärningsklimat och inspirerande kassrumsmiljöer. Hur skulle det se ut om eleverna fick vara med och bestämma...

Mitt i allt dagdrömmande insåg jag att läraren övergått från fyrar till sjömärken och jag insåg att jag skulle få läsa på hemma för att kompensera för det jag missat...alltså, bort med de sura gubbarna från klassrummen, de stör koncentrationen!



Kom ihåg det mycket inspirerande och trivsamma skolmiljön i FIDM, där jag studerande mode i unga dar...