Efter timtals långa diskussioner om bra ledarskap och dynamiken på en arbetsplats med min käre vän, blev vi båda tvugna att ställa oss frågan; är vi själva orsaken till hur vi blir behandlade? Det är lätt att fastna i ett offer-läge, där man tror att allt händer utifrån andras beteenden.



Bevattningen i växthuset är avstängd sedan ett par veckor. Segt och utan sol och vatten mognar ännu de sista tomaterna. Man skall inte ge upp, trots oddsens storlek!
De är så sant de du förmedlar,att man behöver se både från sig och andra. När någon ljög för mig,såg jag bara lögnen tills ja tog ett steg tillbaka,och såg på orsaken...Allt mer lär man sig att inget är vitt eller svart...
SvaraRaderaMycket tänkvärt.
SvaraRadera