Igår slog fredagströttheten till. Efter middagen, som äldsta tjejen gjort, lade mannen och jag oss för att "vila". Om en stund sov vi båda djupt. Vuxna människor skall inte sova på dagen - man blir så trött av det!
Vi vaknade av ett telefonsamtal och försökte rycka upp oss. Mannen förslog att vi skulle cykla in till stan och ta en cider på en ute terass, men det kändes som ett övermäktigt projekt. Tjejerna- som hade kompisar över och var glada att vi stannade i sovrummet - försedde oss med chips, choklad och cider. Vi tittade på middagen och konserten inför bröllopet idag. Vi skrattade åt oss själva. Det känns lite banalt att vara intresserad. Jag frågade mannen om vi får vuxenpoäng eller om det är pensionärsalarmet som ringer. Vi kom slutligen överens om att eftersom vi inte planerat att titta på bröllopsyran, var det naturligtvis en impulsiv handling. Och vårt motto är:
Så länge du är impulsiv, är du ung!
Jag beundrar stor konserthus chefens förmåga att knyta samman ett program som tedde sig varmt och personligt fastän gästerna var så blåblodiga.
Mannen och jag är båda lätt rörda. Under konserten blev det många ögonblick när ögonen tårades och man fick svälja. När Mari (och Per) sjöng "The Look" rann tårarna fritt och slutligen när alla de härliga barnen sprang in och sjöng brast dämningarna på tår-kanalerna!
Mannen torkade ögonen och sa: "Det kommer så mycke vätska, att man int ens behöver gå o piss".
Eller kanske jag uppfattade fel och han sa: "Det här var det bästa, sen vi såg Porgy and Bess"
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Tack för att du skriver ner dina tankar om detta :)