onsdag, november 20, 2013

Att få tänka om

Ibland, tidigt på morgonnatten kommer Bo-Bo och sover på min mage. Om jag råkar ligga på rygg alltså. Nu har jag flera morgnar vaknat av att jag sover på sidan och Bo-Bo ligger utsträckt på mig. Balanserande mellan mina revben och min höft.

Det kan ju låta mysigt, men det är inte så smickrande. Jag föreställer mig trots allt att när jag ligger på sidan blir det inte så mycket yta för en katt att sova på. Tänker mig en bergskam liksom. Klippiga bergen eller nåt.

Det att Bo-Bo som är den kortaste, rundaste och klart klumpigaste av våra katter kan finna en skön sovställning där, utan att ha klorna förankrade i mig, får mig att tänka om. Ingen bergskam alltså, snarare en bred ås. Hmmm?

Inte jag, utan en av våra croquis modeller :-)

4 kommentarer:

  1. Hur smal och benig och knotig du än skulle vara tror jag katten skulle lägga sig där. Det handlar om MAKT ;) Och så har de ju klor att hålla fast sig med.

    SvaraRadera
  2. Katten är en klok varelse på många sätt. Vig också, så jag tror att den klarar vilka platser som helst att sova på, men nog är det ju ändå så att mattes kurvor måste vara skönare än husses? Det är underbart med mjukisar av det där slaget
    Kramar

    SvaraRadera
  3. Hahaha, men mysigt är det ändå, att de kommer och sover nära... Vi är ändå bara möbler för våra katter ;-)

    SvaraRadera
  4. Känner igen det där. Vår katt ligger hos oss hela nätterna nu och breder ut sig. Annat är det i maj. Kram!

    SvaraRadera

Tack för att du skriver ner dina tankar om detta :)