Loppisfyndare?

 Jag läser ofta om bloggare som gör tokfina loppisfynd. Jag för regelbundet saker till Röda Korsets lopptorg, men går sällan själv på lopptorg. I somras gjorde jag det för att se om jag kunde hitta något till vår Medeltida fest. Det gjorde jag inte. Däremot förundrades jag över allt vad folk säljer, t.ex Mc Donalds leksaker och begagnade underkläder...jag får små ångestattacker och måste börja putsa händerna med våtservetter bara av att se på alla dessa saker, även om jag inte rör vid dem. Och så undrade jag var alla fynden är??

Mitt ett-och-ett-halvt år gamla bonusbarnbarn kom och hälsade på i somras. Jag tänkte att det vore praktiskt att ha en matstol åt henne. Det är väldigt svårt att hitta begagnade matstolar, men dagen innan hon skulle komma förde vi saker till Röda Korsets loppis och fick syn på denna. De hade prissatt den till 15 euro. "Fint", tänkte jag, "den tar jag".

På väg till kassan märkte jag att snabblåsen var ersatta med skruvar, den var alltså inte i toppskick. Jag gjorde något som jag sällan gör - jag prutade. Jag låtsades vara tveksam till att ta den, för den kanske inte var så barnsäker. Tjejen i kassan sa att jag får den för 10 euro. "Kör till!"

Den fungerade fint och kom till nytta under tösens vistelse. I går fick vi hem Ikeas nya katalog. Dottern Alexandra bläddrade i den och sa plötsligt. "Mamma, se! Är det inte samma stol?" Jamänvisst, samma stol! Bara det att som ny kostar den 12,99 euro."Vilken tur att du inte betalda 15 euro för en söndrig begagnad, när en ny, hel kostar 12,99!" sa dottern.
Jaa-a, vilken tur jag har! Eftersom jag hade sån tur kan man kanske vara generös och kalla det för ett "loppisfynd"? Tur att pengarna går till ett gott ändamål...